Mustangbesöket blev inte som tänkt. Dom hade tyvärr råkat sälja min sadel av misstag... Så det blev till att provrida ca tio sadlar istället för bara en.

Men vi hittade till slut en Jeffery Elit (inte helt hundra på hur det stavas) som passade Paddington, och mig helt okey. Vi har lite svårt att komma överens, Paddy och jag. Dom sadlar som sitter bra på honom är inge sköna för mig. Men Jefferyn får vi låna fram till min sadel kommer, då dom beställde en ny nu.

Det va ju i alla fall ingen skitsadel vi fick låna och dom ställde upp på det. Eller ah, deras misstag, deras ansvar att lösa det. Vilket dom gjorde bra. (:

Paddy började tröttna efter typ åttonde sadeln och ville inte riktigt gå med ut i ridhuset igen, men han masade sig med och gjorde det han skulle. Dock är han mycket svårare än Dilba att prova sadel på. Paddy gör det man säger åt honom utan att protestera och så, man måste verkligen känna efter jättenoga, för att hitta minsta lilla tecken på fel. Dilba däremot, hon blir blockhalt, svankar, vägrar att gå och liknade om hon inte är nöjd.

Hur är era hästar när det gäller sadlar? Tycker ni det är kul med sadlar eller bryr ni er inte?